flyktigvessla

Vi kom lite försent, det bli alltid så och tre flickor som ska möta nya forskande blickar har en förmåga att dra ut på tiden. Kajalstreck, rougekinder, hårspray, vacklande klackar. Trippande fötter i oändliga trapphus.

-

Vi möts av fyra leende ansikten och fyra artiga fraser målade av brittisk engelska. Fortsätter in i lägenheten som är halvfull och förväntansfull. Ler från insidan, magen, lungorna, tårna hela vägen ut i smilgroparna. Hälsar sådär artigt som man bör i brittiska sammanhang och drar försiktigt i kjolen för att täcka den mörkare delen av de tunna, tunna strumpbyxorna.

-

Tråcklig engelska som flyter enklare och enklare för varje klunk vi tar. För alla vill ju prata, dansa, veta, se. Musiken är inte dansvänlig men vi dansar ändå för vi är i huvudstädernas huvudstad. Vi kastar det gamla bakom oss för vid midnatt är det nytt. Tretton istället för tolv. Vi står på en balkong i en stad som inte ännu är vår, med glittrande kjolar och smaksatta vodkadrinkar. Vi är världens centrum för en natt. Och tolv blir tretton.

-

-

Vi står på en landsväg som kantas av ledsna snödrivor. Går förbi en låst kyrka och stannar en bil. Fastnar på en bro när tolv blir tretton. Skriker ”YOLO” och någon viskar att ”Ett misslyckat nyår leder alltid till ett jäkla bra år!” Spelar 90-tals disco, kryper ihop i soffan och tänker att det var inte så illa ändå. 

-

FÖRRESTEN!

Ni kommer inte längre att hitta mig på denna adressen. Tack, ni som läst mina små formuleringar och sånt. pok.