en lördag och en söndag.

Vi sätter oss längst bak på spårvagnen, trycker oss in närmast den skitiga väggen. Vi äter baguetter, bananer och studerar män med skägg. Åker till ändhållplatser och tillbaka igen, springer genom storstadsregnet in i en fullsatt krog med billig öl. Skrattar oss igenom jobbiga saker, gråter oss igenom skrattretande saker. Känner oss som dränkta katter ett slag innan vi sluter oss till min brors vänner för en oklar lördagsnatt.

Jag vaknade framför fönstret som var fyllt av krukväxter. När jag senare gick genom den söndagsbeklädda staden kunde jag inte annat än le. Augustisolen är så djävulskt vacker och storstadsluften lugnar kroppen. Jag älskade nuet, älskade gårdagen. Varken mer eller mindre. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0