En flygande isglass och blod i solen.
"Hallå, dom kastar ut gratis glass!!!" sa han och vi sprang för att gratis är gott och glass är godare. Hoppade, viftade med armarna och väsnades för att få den utlovade glassen. Känner något hårt över ögat, tänker "jaha, skitsamma då." går tillbaka för att sätta mig med de andra i solen.
"Men du blöder ju!" säger någon och först då känner jag att något varmt rinner längst med kindbenet, jag tar upp handen för att känna efter vilket resulterar i kladdiga blodröda fingrar. Ett sprucket ögonbryn.
luften bor i mina steg
Våren har kommit nu och jag blottar mina bleka små ben för alla som kan se. Jag slänger in en ny trasmatta i mitt rum och jag tänker att jag ska fynda storslaget på alla loppisar i hela Borås. Mamma har köpt röda pelagonier och satt i vita krukor med blått mönster på. Jag knäpper mina nya skor runt anklarna och vinglar iväg mot nya erfarenheter. Nu bor luften även i mina steg. Nu tynger inte molnen mer. Nu är det vår.
sång i buss på villovägar
Att sitta på bussen. Vara påväg. Dela en åktur.
Det är där. Det är då.
Det är som om jag undkommer verkligheten för ett slag, bara är just där.
Det är då jag vill säga stopp. Pausa. Låt denna bussresan aldrig ta slut. Vägen dit eller hem är ofta så mycket bättre än själva dit- eller hemkomsten. Då jag bara är.
Då jag rullar framåt en metallklump ifrån verkligheten.
motsägelser
Att visa svaghet är att vara stark då svaghet föraktas. Att inte våga är att vara modig då ett erkännande framhålls och även tvivel är en del av tron.
-
skor och trasor
För det känns mest som om jag går i ett par för trånga, skeva och trasiga skor.
-
Somliga går i trasiga skor, säg varför är det så.
Djävulen som i helvetet bor, får sig ett gott skratt då.
saker som är fina som snus.
Jag mår bra av att ha vettiga diskussioner med vettiga människor.
Förövrigt så ska jag skjuta upp mitt cyniska jag för ett tag, för här är en lista på saker jag verkligen tycker om.
-
1. När äldre raffiga damer uppskattar min klädsel.
2. När det börjar skymma utanför bilfönstret och vi lyssnar på p3 dokumentär.
3. När två pensionärer delar sandwich i parken.
4. När ett par a-lagare sitter på en bänk utanför konsum och sjunger; "VÅR BÄSTA TID ÄR NU!!!" allt vad dom orkar.
5. När man får oväntade brev eller fina mail.
6. När man träffar en ny person och det känns som om man alltid kännt varann.
7. När man leker gangster till Fronda.
8. När vi drar skämten alldeles för långt och är de enda som skrattar.
9. När man hittar en fantastisk klänning i sammet och den sitter perfekt. (förutom att armhåls-hålen mosar mig..)
10. Gamla gubbar som går till biblioteket varje dag för att läsa tidningen.
11. Första barbentadagen.
12. Att tillsammans med en vän ligga på ryamattan och titta upp i taket.
13. Att röka mintcigaretter och låtsas att man är odödlig. (OBS, rökning dödar!!!)
14. Hur håret lockar sig av duggregn.
15. Att ta på sig raggsockar på frusna tår.
-
Vad tycker ni verkligen om?
jag vill älska men går mest bara runt i ring och fastnar i ett trassel av tankar.
Det enda jag vill är att du är vaken. Du måste hänga med, tillsammans kan vi gå till världens ände. Kanske till och med tillbaka, fram och tillbaka ett flertal gånger skulle vi kunna gå. Bara gå för att det känns bra. För att man pratar så bra när man går. Ta den tid man behöver. Bara vara, men vara bra. Försöka lista ut svar, eller åtminstone få en överblick.
-
Ingenting är evigt. Men kan vi inte trotsa detta tragiska liv in till evigheten. För det tragiska om så klätt i alla regnbågens färger gör så förbaskat ont.
-
Varför är det så. Kan det inte vara annorlunda. Självklart. Självklart inte. Det hade enkelt kunnat vara annorlunda men livet är inte annorlunda, livet är uppriktigt och brutalt. Livet är ärligt. Försök inte dölja ärligheten. Försök att njuta, men varför ska det vara så svårt?
-
För att det är så det är. Det finns ingen plats där sångernas ord blir till liv. Det finns ingen plats där unga förblir evigt unga och inte bedrövas sin ungdom av tiden som ger rynkor och drar en åldrades krämpor över de vackraste flickorna. De finns inga älskade som överlever döden trots sin passionerade kärlek. Det gör det så förbaskat svårt att tro. Att tro på kärlek som är ren som snö. Att tro på mänskligheten, planeten, vårt universum. För ingenting får vi ha kvar, allting är utbytbart och vi överlever utan allt, tills den dagen vårt hjärta bestämt sig för att inte studsa innanför bröstkorgen mer.
Sorry humanity, I think you suck.
-
EDIT: Egentligen letar jag bara efter någon som kan plocka upp mig ifrån denna inre frustration, men alla har ju så mycket med sin egen. Vem är jag att förvänta mig nåt sådant.
dum di dumdum
När dem sa i min dörr: "Du var bättre förr!"
Ingenting får mig att hänga kvar.
Inte idag.
kärlek och en människa som jag beundrar starkt.
Överallt där kärlek är finns något heligt.
-
Man måste handla utefter vad man tror annars är man ingen människa bara en liten lort.
-
Jag ska leva mitt liv på mina villkor.
ska nog hålla mig härifrån ett tag
så att ni slipper det jag som just nu är jag. Det är det enda jag vill. Bort.
puss på er, jag kommer tillbaka.
stockholm är värt att dö för, fast nja.
Far till huvudstaden för ett slag. För att leva. Men kanske mest för att släppa alla tankar som hemstaden skänker, för ett slag. För i en ny stad så finns dem inte. Där finns ny luft, nya människor och nya tankar. Precis så.
2 saker som hände idag
Farbrorn inne på musik utan gränsen som stannade oss och sa;
-Han sköter väl sig!?
Jag försäkrade honom om att så var fallet och han avslutade med;
- Det hoppas jag, med en sån fin flicka som du, annars får vi ta honom i örat!
Med ett tydligt utropstecken på slutet.
-
När jag skulle säga något osvenskt och han sa;
-Du är inte svensk över huvud taget, jag kan åtminstone skylla på en samisk uppfostran, men du har inget alls att skylla på.
hej.
inatt kan inget stoppa mig.
håhå jaja
Så som jag föraktar den. Så som jag omfamnar den. Så som jag önskar att den inte fanns där. Så som jag är evigt tacksam för att den finns. Den. Vill jag kasta bort. Den. Vill jag skydda med hela min kropp.
Motsägelser.
Förtänksamheten.
-
Tror jag är lite arg också. Ska snart lägga av med det här.
frustration och nirvana
När frustrationen är så stark och det känns som man tappat sig själv men aldrig varit mer påtaglig för sig. Att inte veta vad man ska göra åt den. Frustrationen.
TIPS!:
Sätt på musik som beter sig så som din insida exempelvis Nirvana. Gör nåt med händerna, sminka dig för mycket, klä på dig allt för provocerande kläder och gör ditt hår som de gjorde på 20-talet. Sedan. Sätt på någon musik som gör dig glad exempelvis miss li. Fungerar för en kväll eller så.
Snart ska den väl ändå försvinna.
-
Idag såg jag filmen om joy division och gillade den inte, haha fuck indie-idealet!
flickskit väljer förebild
Idag slog det mig. Det var i hans hem jag trivdes som bäst. Det var i hans hus jag gick i trasiga strumpor och storögt lät blicken klättra över alla underliga ting. Det var först i hans hus som jag slogs av det vackra. För det var just vad jag tyckte att allt var. Så oförklarligt vackert. Hundratals nycklar, gamla skyltar, strykjärn, kaffekvarnar och ett helt rum fyllt av enbart klockor.
-
Jag är inte besviken över hur jag som liten flicka valde hans hem. Valde honom. För hur vackert är det inte när en man blir tårögd av kärleken för sin lilla katt, säger att han är emot monarkin ("De gör ju bara strunt, men vem är jag att döma".) säger att människor tyckt att han samlat på skräp och tyckt att han är konstig samt avslutar med
-Men jag gillar ju det här.
och jag tänker tyst att det är hans liv och att jag också kommer ha ett hem som liknar hans.
funderingar efter midnatt
Människan som inte kunde umgås med sig själv en dag utan att drivas till panik. Människan som var tvungen att ha socialt umgänge minst ett par timmar per dag utan att bli tokig. Vart tog hon vägen?
Hon åts upp och spottdes ut med en hög av skönlitterär litteratur i handen, samt lite gammal dammig musik. Tillsammans åt de upp hennes tid och bringade mys-ensamhet.
För bövelen.
som magknip
Ett slags magknip. Av det som är vackert. Det kan få mig att falla i gråt, det får mig att spänna varenda muskel i kroppen. Får mig att bli exhalterad och lugn på samma gång. Kniper ända in till det evigt pickande hjärtat som skyddas av revbenen. Vill visa vartenda människa, vill ha alldeles för mig själv.
Känner ni någonsin så om det som är vackert?
jag ska leva intensivt.
Livet ska vara mer än en parentes mellan tiden innan födseln och tiden efter döden.
förvirring och hjärndamm no.2
Den där påträngande känslan av att inte ens förstå sig på sina egna känslor. Att spendera halva sin vakna tid åt att försöka förstå sig på andras och sedan inte ens förstå sig på sina egna. Det är obegripligt men starkt.
