flyktigvessla

Drömmer om balkonger och målar mig illusioner av en fin framtid, kollapsar i en för liten säng i en håla till en för ful stad som inte är till för oss. För blek, för spinkig och för drömmande. Jag är ingens lilla vessla. Jag är flyktig som få.

resväskor, flykt och ägo

Ska försöka upp med att fästa mig så fantastiskt till materiella ting. När vi pratade och du sa att du ibland önskade att alla dina ägodelar skulle få plats i en resväska som du lätt skulle kunna flytta och ta med dig till alla platser när du så önskade. Det var då jag insåg. Jag beundrade det. En del av mig samtyckte och ville bli en av resväske bärarna, satsa pengar på upplevelser, inte på en vacker, fast bostad med allt vad det innebär. Tänk så befriande. Bara ta sin resväska och fly, ge sig in i något helt nytt. Bara ta med det som man älskar allra, allra mest, omvärdera, uppskatta.

Inför döden är vi lika. De som föds med silversked i mun får inte med sin silversked när de väl försvinner.

-

Samtidigt som jag tycker att livet är för kort för att inte omringa sig av vackra ting. Men själva ägandet, det kanske inte är nödvändigt..

jag känner precis likadant amanda! ibland känner jag också att du sätter ord på mina känslor, typ ovanstående. visst vill man kunna rymma iväg utan att vara för fäst vid saker, men jag ÄLSKAR också vackra ting, jag älskar skönhet i alla dess former.



och det spelar ingen roll om du bröt en eller hundra skrivregler med dina parenteser, de var vackra och regler är till för att brytas ibland :)



kram!