flyktigvessla

Gick uppför trappor och genom stora valv. Väggmålningar och enorm takbelysning. Nervositet och tungt huvud. Sedan bara sprattlande skrattande känslor. Kastar oss upp på 100 bussen med lätta hjärtan och snart trängs vi i folkmassor. Orkar inte riktigt ta tag i något utan bara strosa på automatik. Tills vi hittar till pizza hut och inser att jag aldrig ätit där. Självcentriska och likgiltiga på ett bra sätt.